Bland de bästa samtalen jag har är med min nioåring. Inte minst när vi är ute med hunden. Jag promenerar och han cyklar enhjuling. När ingenting annat pockar på och han får tid att följa sina tankebanor ända ner till botten hamnar på vi de mest fantastiska platser. Ofta cyklar han precis intill och pratar oavbrutet. Men ibland sticker han iväg en bit bort och när han kommer tillbaka har han med sig en ny fundering.
Nyligen har de haft tema kroppen i skolan. Han har tyckt att det har varit otroligt spännande. Utifrån den nya kunskapen formulerar han nu ett oändligt antal nya frågor.
Häromdagen tog vi oss från fenomenet ”gåshud” till hur snabba nervimpulser egentligen är och vad som händer i hjärnan när vi tänker.
”Men mamma, vad är själen?” var Calles nästa fråga.
Jag berättade att det nog inte är någon som vet exakt, men att jag tror att själen är det som är vi på riktigt. Och jag berättade att jag tror att själen är det vi känner när vi är riktigt glada och att det är viktigt för oss att lyssna på den.
Han var tyst en liten stund och sedan sa han:
”Mamma, så det är som att själen och hjärnan dricker te?”
Ju mer jag har tänkt på det, desto mer träffsäker tycker jag att hans metafor är. Sedan dess har jag funderat på vad som krävs för att min hjärna och min själ ska dyka upp på samma tebjudning. Och naturligtvis även på vad som hindrar dem från att talas vid.
Jag har landat i att jag behöver få vara i stillhet med mina egna tankar längre än vad det normalt sett ges utrymme för i en ”normal” vardag. Somliga hjärnor dricker säkert te med själen i 240 km i timmen. Men det gör inte min.
Och jag tänker att det här med att själen och hjärnan dricker te tillsammans är något som måste hända för att vi ska må bra. Därmed är det som behövs för att skapa förutsättningar för det inte nice to have. De är must have. Det är inte saker som jag kan göra när allt annat är avbockat på att göra-listan, när huset är städat och tvättkorgen tom. Det är saker som behöver ha en självklar plats i min vardag.
Jag behöver vara i naturen och lyssna till träden som susar. Jag behöver få ordentligt med sömn. Jag behöver få leva i ett hem där man reder ut sina konflikter. Och jag behöver vara tillräckligt lugn i sinnet så att jag kan tona in på mina barn på kvällen när jag nattar dem.
